Maria

Sa var man tillbaka pa Hong Kongs flygplats och har slagit sig ner vid datorerna har, gratis internet ar man ju inte bortskamd med nufortiden. Nio timmars flyg avklarat och fyra filmer sedda; en om tre galna tjejer, en om prinsesssan Diana, en om negron Belle och en om prinsessan Grace. Nu vantar en trettontimmarsresa till London och sen en smaretlig tillbakaresa till Kopenhavn. Har ar mitt i natten men jag landar anda mitt pa dagen, om sadar tjugo timmar, skumt. Funderar pa om jag ska forsoka mig pa att summera resan eller spara det till en gang nar hjarnan inte ar ritkigt lika oinspirerad. I vilket fall sa ar jag nojd. Det ska bli skont att komma hem men det har varit en fantastisk resa. Fram for allt har jag fatt se helt magiska landskap, fatt forundras over hur otroligt vacker var jord ar och fatt krama om saval koalor som wollabies. Jag har fatt vara en del av backpackersvarlden med att det innebar av nattbussar och odiskad disk, skumma manniskor och valdigt trevliga manniskor. Kanner val inte att det ar ett maste att komma tillbaka, men utesluter det heller inte. Det finns mycket kvar av Australien att se, och det ar ett valdigt trevligt land. Men, jag vill inte aka sjalv igen, det ar ett som ar klart. Nat annat som ar klart ar att jag skulle vilja se pingvinerna igen, och dyka mer i barriarrevet. Och sa skulle jag vilja ge mig ut pa langvandring pa Nya Zealands sydo. Mycket kvar att uppleva, men sa har jag forhoppningsvis manga ar kvar att leva. Tank vad fantastiskt att ha en hel varld att upptacka. Tack och godnatt for idag, nu ska jag dra mig bortat gaten innan de borjar ropa efter mig i hogtalarna.

Jag ar fortfarande helt tagen. Sa fantastiskt coolt att se hur de sma pingvinerna i tusentals vandrade upp fran det maktiga havet precis framfor vara fotter och vidare upp pa sma ringliga "stigar" pa land. Och man kom sa valdigt nara dem dar de guppande tog sig fram i morkret. Riktigt haftig kansla. Toppen pa en valdigt valdigt bra dag. Stralande sol. Fullt med kangurus och wollabies som at ur handerna pa en, villigt blev klappade bakom oronen och stallde upp for foton, en del mer elle rmindre tama och andra helt vilda (ja de vilda var val mest med pa det dar med foto pa hall, men anda...). Sen detta maktiga hav som bara valler upp pa klippor och utstrackta strander, sa otroligt vackert. Sista dagen imorgon, jag ska pa marknad och sen hanga med en svensk tjej pa stan. Ja forresten, nagot av dte basta idag var att jag traffade en supertrevlig amerikan som jag hangde med hela turen. Det gor sa mycket att ha nan att dela upplevelsen med. Och ni dar hemma, snart kommer jag och pratar hal i oronen pa er.

Great ocean road ar kand som den vackraste kuststrackan ar varlden. Och den var fin, magnifik pa sina hall. Men for den som rest runt i det svarovertraffliga Nya Zealand var det "medelmattigt", ribban har helt enkelt hojts for nar man star med oppen mun. Dock maktigt att se hur havet gor som det vill med land. Traffade en trevlig engelsk tjej som jag hangde med. Kanner dock att det ska fantastiskt skont att kunna prata svenska med folk igen snart. Vi fick se vilda koalas, det va typ det basta med hela dagen. Och de tolv apostlarna saklart. 

Gardagen spenderades i Sydney. Den har gangen fick jag ett battre intryck av stan, kanske helt enkelt for att jag hade tid att utforska den mer och liksom kanna mig hemma dar. Det blev en promenad fran stationen upp till botaniska via massa historiska byggnader och fina parker. I botaniska tog jag mig langst ut pa en udde fran vilken man hade fin utsikt over hamnen. Sen gav jag mig faktiskt ut pa valskadning. Forst sag det ut som att vi inte skulle hitta nagra valar men sa pos det upp vatten vid horisonten och en hel valfamilj dok upp. Vi holl oss bredvid dem i typ en timme och fick se dem alla tre komma upp efter luft gang efter gang och ungen gjorde till och med en volt framfor oss - riktigt coolt. Sen blev det marknad i Rocks, en tur till city centrum och queen victoria market samt pannkakor pa samma stalle som forra gangen vi var i stan. En gangtur tillbaka till stationen fick avsluta dagen. Egentligen skulle jag ha tagit taget till Melbourne men sa var det installt och ersatt av buss, sa jag krop min vana trogen upp pa tva saten och somnade snabbt. 

Jag gillar Brisbane. Inte minst for att alla vagar och vattendrag kantas av vackra jackarandatrad. Igar vandrade jag runt och sag ungefar halva stan, den andra halvan tanker jag ta idag. Forst gick jag mot sydvast till West End, at en muffins under ett lila trad vid kanalen och kollade i second hand-affarer. Sen hangde jag lite pa South bank vid en fejklagun. Nar det borjade skymma hoppade jag ombord pa en gratisfarja som korde runt centrum, valdigt fint. Stan levde fortfarande for fullt fast det var morkt sa jag gick omkring lite i centrum och bara njot av att kunna va ute fast det borjade bli sent. Idag ska jag ga norrut mot chinatown och sen chilla lite i botaniska tradgarden innan det bar av mot Sydney.

Mysigaste stan hittills. En dag spenderades i huvudsak i Noosa national park dar jag vandrade langs kusten pa fina stigar med helt magiska vyer. klippor, strander, exotiska skogar, maktiga vagor som slog in mot klipporna. Helt fantastiskt vackert (kommer bilder nar jag kommit hem till Sverige..). Dock grumlades gladjen lite av en fot som varkte efter bussresan och en annan fot som blivit halvt uppskuren av en snacka som jag lyckades trampa pa. Men utsikten vagde definitivt over. Den andra dan i Noosa hyrde jag en cykel. Tanken var att jag skulle ta det lite lugnt eftersom jag matt lite daligt under natten, men ja... det dar med att ta det lugnt ar just inte min grej. Sa efter ett besok pa den lokala tradgardsmarknaden och ett annat pa en fiskemarknad gav jag mig ivag ut fran stan och upp pa ett berg. Ratt hogt blev det, de 21 vaxlarna nyttjades till max och akturen nerat var smatt hisnande. Men fint var det och jag fick se vilda kangurur pa hemvagen. Efter ett dopp i havet fick en hillsonggudstjanst avsluta dagens aventyr.

Kvallarna i Noosa var ocksa de basta hittills pa resan. Ganget pa mitt rum var namligen av det trevligare glada slaget. Morgan fran Frankrike klickade jag med redan pa bussresan dit och vi hangde bada kvallarna. Sen sa hade vi de superskona danska tjejerna som jag inte vet vad de hette. Robert fran Holland och sa de galna harliga engelska killarna Max och Jamie, spontana och sjukt skona. Kvallen innna jag skulle ut pa Fraser hangde vi pa rummet hela ganget och pratade och skrattade, och det var precis vad jag behovde. Hade faktiskt reflekterat over hur lite jag skrattat den senaste veckan, det tog jag igen den kvallen. Mycket mycket fint. 

Sand sand sand. I tre dagar var jag pa aventyr pa Fraser island, varldens storsta sando. Vi var ett gott gang som korde runt i sanden, badade i drickbara sjoar och vattendrag, grillade i campet pa kvallarna, tittade pa stjarnorna, sov i talt, aktade oss for dingos, fick hora stories om urbefolkningen, badade i sand och vandrade runt i regnskog. En helt fantastiskt fin o. Den kandes sa orod och exotisk, trots alla turister som besoker den varje dag. Det va gott att fa vara en del av en grupp och liksom bara hanga pa var superguide Paul. Och camplivet ar ju sa gott, jag bara alskar att vara ute och leva enkelt lagerliv. Gott folk ocksa, fran Europas alla horn. Men man blev nastan lite trott pa all sand...

Jag skulle saga att det finns tva typer av backpackers har. Den ena ar nittonaringarna som precis slutat skolan och vill se varlden, de ligger pa stranden om dagarna och festar om kvallarna, och da och da tar de sig i kragen och ger sig ut pa en guidad tur. Sen sa har vi de trettioariga paren som hyr bil och kor runt och ger sig ut pa mer avancerade turer. Jag passar just inte in i nan av kategorierna. Dessutom sa har jag fatt extremt tidiga vanor och slocknar vid niotiden pa kvallarna, inte manga andra som lagt sig da direkt. Men i gengald sa har jag nu tre dagar i rad varit upp med solen vid fem. Idag nar jag checkade ut vid halv nio hade jag hunnit ta en tvatimmars promenad langs kusten har i Noosa, har ar verkligen sjukt vackert. Nu bar det av soderut till Brisbane, och sen vidare till Sydney och Melbourne. Jag ska blogga mer om Noosa och Fraser sa smaningom.

Igar var jag ute pa en heldag pa havet. Akte med en san dar supersnabb uppblast gul sak som spurtade ut fran Airlie beach. Tva snorkelstopp blev det forst, pa vagen ut till Whitsundays. Det forsta stoppet var mest vackert rev och en del smafisk. Pa det andra stallet var det mer fisk och mindre rev. Sa kul att snorkla! Jag hade latt kunnat halla pa ett par timmar till, speciellt som det tog ett bra tag innan man kunde fokusera pa nat annat an "andas in andas ut, och anvand inte nasan". Nar vi snorklat klart och fatt av oss de supertajta vatdrakterna styrdes baten mot Whitsundays och Whitehaven, en magnifik vit sandstrand omgiven av klarblatt lagom varmt hav. Nar vi kom tillbaka hit till Airlie beach gick jag forst och satte mig pa min favoritstrand (som av nan anledning alltid ar tom) och smalte upplevelserna. Da det borjade skymma gick jag langs havet till centrum, badade i lagunen pa vagen och hangde sen pa hostellet pa kvallen. Idag ska jag mest ta det lugnt, ga en promenad langs havet och bada lite. Sen beger jag mig med nattbuss till Noosa, som jag har hoga forvantningar pa efter alla andras lovord.

I mandags lamnades jag av min familj till att klara mig pa egen hand. Det borjade inte sa bra med en natt utan somn och noll aptit pa mat. Men jag tog mig in till Sydney city, letade ratt pa en backpacker-byra (eller vad det nu kan kallas) och fick hjalp att lagga upp ostkustresan. Jag misstanker starkt att den daliga somnen och aptiten atminstone till viss del berodde pa nervositet infor den har resan sa att fa den klart utstakad och betald gjorde att nerverna lugnade sig lite. Sen har jag mest suttit pa buss. Fran mandagkvall till onsdag formiddag. Med undantag for tva timmars turistande i Brisbane - jag hann pa den tiden se centrum med bland annat parlamentet, queens park, lite hav och tva kyrkor. Att aka buss i Australien ar typ som att aka buss i Sverige och betydligt lyxigare an i Etiopien. De har faktiskt riktigt skona saten pa vilka man kan inta en rad olika sovstallningar. Trevligt folk ar de fyllda med ocksa, sa visst socialt behov fick jag anda utlopp for. Annars ar jag nagot socialt understimulerad. Jag ar anda en person som vuxit upp i en stor familj och med stort socialt kontaktnat, Jag ar van vid att ha folk omkring mig for jamnan och uppskattar det. Har blir det latt lite tyst. En fransyska som bor pa mitt rum har i Airlie beach har jag dock lart kanna lite och en annan fransyska som akte samma buss som jag hit kommer troligen vara pa baten imorgon. For imorgon ska jag aka med en bat ut till Whitsundays, snorkla och bada pa Whithaven. Kanns som att det kan gora resan upp hit vard modan. Nar jag val anlande har idag tog jag mig en tupplur pa rummet och gick sedan ner till havet for att lasa i skuggan av palmerna. Ett dopp och en strandpromenad senare ar jag nu tillbaka pa hostellet, sitter och ater hemmalagad mat och ska snart sova i en sang. Sa skont. Hor forresten bestamt tva tjejer prata svenska bakom mig, kanns som hemma.

Värmen är här. Vi är i Australien. I torsdagskväll såg vi "Kungen och jag" på den spektakulärt utformade operan, mäktigt. Helgen har spenderats i Blue Mountains och Woy woy, vari mitt premiärdopp i Stilla havet togs. Idag kom vi tillbaka till Sydney igen efter att ha klappat koalor och kängurur på en djurpark. Ikväll har vi hängt nere i hamnen och varit på Hillsong. Imorgon åker familjen hemåt och jag börjar min resa upp längs östkusten. För övrigt har jag passerat fyrtiostrecket i antal besökta länder, en milstolpe i livet.

Det var Mattias första ord idag. Och alla som känner Mattias vet att det inte är nåt man brukar få höra. Men det var en fin morgon, solen sken och vi hade får sova länge och till på köpet inte behövt vakna huttrandes. Idag har varit en chill dag. Medan mamma och pappa lämnade bilen gick Mattias och jag runt i Christchurch; tittade på gamla byggnader som överlevt  jordbävningen, åt glass i botaniska trädgården och spelade ticket to ride på Mattias telefon. Då föräldrarna dykt upp åt vi middag på en fin restaurang, lekte ordlekar och njöt av god efterrätt. Även resans topp tre inom olika kategorier fastställdes, mer om det nån annan gång. Nu ska jag sova, blir tidig morgon imorgon inför flygfärd till Australien - då lär Mattias vakna till det vanliga tjatet från storasyster, och inte utbrista i samma lovord som idag.

I måndags skulle vi egentligen kört ur till milford sound, men på grund av  lavinrisk fick vi lägga om kursen och köra norrut istället. Så från queenstown, som för övrigt blivit utsedd till resans mysigaste stad hittills, bar det av till mount cook. Väl där visade det sig att den båttur vi tänkt ta var inställd då det blåste för mycket. Så efter en liten promenad i bergen med beskådande av isberg körde vi mot den soligare östkusten. Inget ont som inte för nåt för med sig; på grund av det dåliga väster och inställda turer hann vi med att köra upp till kaikoura. Där åkte vi ut på havet för att titta på delfiner, så coolt. De kom jättenära och simmade ikapp med båten. På vägen dit såg vi dessutom en hel hög av sälar som låg i solen och chillade precis bara några meter från oss. Det är mycket väder här, om man nu kan säga så. Så varierat. Jag sover i tjocktröja på natten och blir solbränd runt solglasögonen på dagen. Vinden hotar att blåsa oss av vägen och ha hagelskurar byter av strålande sol. Det är sällan man får va med om såväl snö som shorts på samma dag. Dock hoppas jag på varmare väder i Australien. Jag vill kunna gå i sorts och linne och vara sugen på att båda i havet, och inte frysa om näsan på nätterna.

När vi vaknade imorse strålade solen från en klarblå himmel. Frosten låg vit på marken och vi kröp huttrande ut från vårt lilla takloft i husbilen. Perfekt väder för en helikoptertur! Förväntansfulla körde vi till Fox glacier för att boka in oss på en tur. Prick kockan nio entrade vi den röda helikoptern. Mattias och jag fick sitta fram på uppvägen. Vi tog på oss hörselkåporna, nickade glatt åt piloten och kände hur motorn varvade upp för avfärd. Sån galet mäktig känsla att glida upp för de kritvita bergen. Vi fick först en tur över Franz Josef glaciären och sen över till Fox glaciären där vi gick ner och landade på snön. Femtio meter djup snö var det visst där uppe. Och det gick vi runt på, fick snö i gympaskorna och bländades av solen som reflekterades i allt det vita. Sen var det dags att åka nerför igen. Det var nog ändå något av det coolaste jag gjort. Magiskt.

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag har vi kört söderut längs västkusten ner från charleston till franz josefs glacier. Så galet vacker utsikt hela vägen. Man ville bara stanna och gå ut för att ta foton hela tiden. Dagens höjdpunkt var nog pannkaksklipporna som med sina unika formationer reste sig mäktigt ur havet. Promenaden upp till glaciären stod inte långt efter. Förutom allt vacker vi sett har vi ätit fantastiskt god mat och nu ikväll satt vi en timme i varma källor under en stjärnklar himmel. Imorgon ska vi försöka få till en helikoptertur över två glaciärer, det ni!

 

 

 

Från färjan på väg in i Picton. Så coolt.

I söndags sammanstrålade jag med föräldrarna och lillebror i Auckland. Efter lunch i sky tower styrde vi söderut. På tre dagar har vi sen dess klarat av följande: 

• Tittat på kiwifåglar
• Åkt båt genom en grotta med lysmaskar
• Besökt hobbitbyn
• Badat i svavelluktande varma källor
• Åkt genom magiskt vackert landskap
• Sett kokande lera och sprutande geysrar
• Beundrat mäktiga vattenfall
• Bott på camping omgiven av snöklädda berg
• Ätit frukost på nya Zealands högst belägna café
• Fotat mängder av får betandes på gröna kullar
• Turistat i Wellington

Resan norrut med Johan blev en riktig hit. Vi körde genom fantastiska landskap med allt från snäckskalsfyllda stränder till snirkliga bergsvägar kantade av ormbunkspalmer och träsk. Vita kallor och mängder av får förgyllde också tillvaron i vår lilla bil, liksom coldplay, Bonnie Tyler och Brian Adams. Första natten spenderades på det lokala innestället där traktens alla bönder samlas för att dricka öl och snacka skit. Vi hängde med en Poh som inte ville annat än bjuda på öl och prata livet. Vi kändes oss hyfsat malplacerade till en början men efter hand allt mer bekväma, en riktigt majs kväll blev det. Efter att i lördags sett landets nordligaste punkt, galet vackert med klippor ut i det stora havet, körde vi smått vilse upp på ett berg där vägen plötsligt tog slut lagom till att himlen började mörkna av flera anledningar. Vi körde i vart fall till dagens slutmål - världens äldsta kauriträd, 2500 år gammalt typ. Dock var det hyfsat knallmörkt när vi väl kom dit så det handlade snarare om att lista ut var trädet stod än att beundra dess imponerande massa. Efter noga avvägning beslutade vi dock att spendera natten i bilen för att kunna beskåda trädet även i dagsljus. Lätt värt. Hela resan va lätt värd. Tack för det Johan.