Maria

Jag lever i tidtabellernas och guidetipsens värld. Varje ledig stund sitter jag och filar på resplaner, frågar vänner om tips och surfar runt för att hitta billiga färdalternativ. Och ja, jag älskar det. Det är nästan så att planeringen är lika stor del av resan som själva resan. Eller ja.. kanske inte riktigt. Men en stor och rolig del är det i alla fall. Så till resorna som snurrar runt i mitt huvud:

 

Först ut är tågluffen med lillasyster 15-25 juni (fatta att det bara är några veckor kvar, bara en tenta och fyra inlämningar kvar innan dess... Och en examensfest(!)). Den något intensiva resplanen ser ut som följande:
15 juni 18.46 Köpenhamn-Roskilde, Roskilde-Budapest 16 juni 16.35,
17 juni 13.14 Budapest-Belgrad 20.50
19 juni 18.45 Belgrad-Skopje 20 juni 04.44
20 juni 20.10 Skopje-Sofia 21 juni 08.13, 18.45-Istanbul 22 juni 07.50
25 juni flyg Istanbul-Köpenhamn
Kommer bli helt galet najs!

 

Tätt efter tågluffen väntar sommarens etiopienresa med Nakamtebesök och tre veckors Asella sports camp på agendan. I år hänger kusin Eva med och ska förhoppningsvis få återse Desi och co. De senaste dagarna har ett bröllop dykt upp i Hosaina vilket vi ska försöka klämma in (det är fantastiska Degefa som går och gifter sig) mellan Nakamte och Asella (att det alltid ska vara så ont om tid när man åker till detta land...). Ja, inte mycket man behöver planera i alla fall, här är man ju som hemma. Och orolig för att det inte ska bli en succé behöver man inte heller vara, det är ju ändå Etiopien vi talar om...

 

Så till sist den resa jag lagt absolut mest krut på de senaste veckorna. Nya Zeeland och Australien. Efter många om och men har jag nu en biljett bokad 21 september - 31 oktober. Yay, så galet roligt det ska bli! Ju mer jag kollar upp om dessa länder på andra sidan jorden, ju mer såld blir jag. Så väldigt mycket fint det finns att se. Som tankarna går nu blir det först några dagar hos Johan i Auckland innan delar av familjen kommer ner och vi kör iväg i en husbil. På Nya Zeeland ska bla följande bockas av: Waitomo Caves, Rotorua med vulkaner, Matamatas hobbitby från sagan om ringen, varma källor i Pauanu, båttur på Taupo, Tongariro national park, Wellinton, Pictos skärgård, pannkaksklipporna, Queenstown, Milfors sound om tid finns, Mt Cook, Lake Tekapu, Tasma glacier, Christchurch och djurspaning i Akaroa eller Kaikoura. Magnifika vyer och fantastiskt natur- och djurliv. Tio dagar ska vi hinna den där rutten på, och sen flyger vi från Christchurch till Sydney. Lite storstadsturistande och en tur till Blue Mountain innan jag säger hejdå till familjen och inleder tre veckors rundresande i Australien. Som det ser ut nu blir det först en tur upp längs östkusten via Brisbane, Noosa, sanön Fraser Island och Whitsundays med dykning/snorklin i stora barriärrevet. Sen ner till Sydney igen för vidare resa till Melbourne. I Melbournetrakterna vill jag åka great ocean road och se pingviner på phillip Island. Typ så. Så taggad!

 

Men ja, innan dess är det två veckors plugg kvar. Och vårläger, och examinationer i Växjö, och hejdå till korridorsvännerna, och examensfest och jag vet inte allt. Men det är typ sommar och jag älskar sommar!

I höst vill jag:

Examen öppnar dörrar. Alldeles för många dörrar.

I påskas befann jag mig i Berlin

 

Behöver jag säga att det var bra?

(och att jag såklart började fundera på om inte Berlin

skulle kunna vara ett alternativ för ett år eller så...?)

Lämnade just Linköping efter en kväll i sällskap med Eva, Patricia, Gustav, Johan, Maja, David och Marcus - en härlig blandning av gamla och nya vänner, släkt och nästan släkt och folk från olika sammanhang som ändå på nåt märkvärdigt sätt hade så mycket gemensamt. Vi pratade minnen, skrattade, lekte lappleken, gick promenad, fikade, åt för mycket chips, satt på golvet och åt direkt ur glasspaketet, analyserade tågluff och pratade till mitt i natten.

Jag har nyligen, för första gången i mitt liv, fått höra att jag är en känslosam person, och ja.. jag börjar tro på det själv. För det var med tårar i ögonen jag på bussen mellan Uppsala och Gävle konstaterade att jag är så fantastiskt tacksam över livet. För att jag kan dimpa ner i en stad och umgås med kusin, bibelskolevän, tågluffskompanjon och massa annat trevligt folk.

Och för att jag har det så ofattbart bra i allmänhet. Med...

bästa jobbet,

intressant plugg,

härliga sommarplaner,

etiopienvänner att chatta med,

fotbollsmärkta ben,

etiopienbiljett bokad,

världens finaste korridorsvänner,

examen för dörren,

solbrända kinder,

spännande planer för hösten

och så vidare i all oändlighet.

Och nu närmast väntar ytterligare en svensk stad med kusin och vänner från olika håll. En vecka av Umeå med privatlektioner och susannesamboskap - kommer sitta fint.

Ikväll är en sån kväll när man inte vill gå och lägga sig för att man inte vill att dagen ska ta slut för att det har varit en så bra dag. Igårkväll var också en sån kväll. Och förrgårkväll.... Jag är bara så tacksam för att jag får ha såna kvällar.

Ikväll har vi lekt på lekplats. Det var kul. Det var lek och trams och kramar och djupa samtal och stjärnklart och klättrande och allt om vartannat, och det med fina fina vänner. Dagen inleddes förresten med dans och efterfest på korridoren. Och ovanpå allt så har Jenny varit här och solen har skinit och vi har hängt i park och knappt pluggat nåt alls. Bättre kan det knappt bli.