Maria

Alltså känslan när man står där på scenen; med strålkastarna i ögonen, det taktfasta kompet i ryggen, en überengagerad körledare framför sig och kända människor i publiken

- i en kör där alla tar i från tårna.

Att känna energin bara fylla en och spridas vidare genom hela kroppen. Fötterna rör sig av sig själva och till och med det där småtrassliga klappandet i händerna ramlar på plats.

Att inte ha en aning om vilket nästa ord kan vara och ändå ta i allt vad man kan,

och inte behöva anstränga sig det minsta för att få upp mungiporna. 

Där trivs jag.