Maria

I mandags gav vi oss ivag mot Wolaita och Soddo. En fantastisk frukost intogs i Nazret och en lika fin lunch i Hosaina tillsammans med finaste Degefa. En snabbis in pa dovskolan gjorde vi ocksa och bara atmosfaren fick mig att kanna mig sa hemma och jag ville inte lamna det fina compoundet. I skymningen anlande vi i Soddo dar vi checkade in pa hotelet och at middag spelandes tiotusen.

Tisdagen inelddes med ett besok i Soddos lutherska forsamling dar Mesfin berattade om Hope-projektet. Pa skumpiga vagar tog vi oss sen vidare till Arba Minch. Dar fick vi oss en fantastisk upplevelse da vi akte ut med bat pa sjon och kom riktigt nara flertalet imponerande krockodiler, aven flodhastar studerades och sjungande kom vi i land igen, blota men glada. Pa vag till hotellet halsade vi pa ett tamt vildsvin och fotograferade fantastisk utsikt. Dagen avslutades pa hotellets veranda till panoramautsikt och unospel.

Efter en tidig frukost pa hotellet gav vi oss i onsdags ivag till en nationalpark full av zebror, vagen dit var nagot alldeles speciellt da vi korde genom floder och over berg, Dawit fick engagera hela sig for att ta oss fram sakert. Val tillbaka i stan at vi lunch och korde norrut mot Langano. Den sista strackan kordes i morkret till skonsang fran oss svenskar. Vi anlande till Langano resort sent men den fina personalen lat oss anda fa tre pannkakor var till kvallsmat, sa gott.

Hela torsdagen spenderades vid Langano. Efter en stilla stund lasandet min fantsatiskt braiga bok i skuggen vid sjon tog jag mina badsaker och gick bort till de andra vid restaurangen. Dar blev det bad och lek i vattnet. Fisklunch och sen pingis pa ett sondrigt bord. Promenad i skymningen, spel och fisk igen. Dagen avslutades pa rygg under en stjarnfylld himmel. Jag gillar Langano.

Sa igar, fredag, akte vi tillbaka hit till Asella. Pa vagen passade vi pa att titta pa flamingos vid Schala och storkar vid Ziway. Vi halsade ocksa pa den lutherska forsamlingen i Ziway och fick en stund med ungdomarna i kyrkan. Mesereth hade lagat kvallsmat at oss nar vi kom hem och coach Eyob stod dar med oppna armar. Sa gott att va hemma igen! Efter ett parti ligretto krop jag i sang mellan mina egna lakan i en lagom hard sang.

Det har varit en fantastisk fin vecka med en grupp som jag tycker sa mycket om. Sen att komma tillbaka till Asella och kanna sig sa hemma och valkomnad - helt underbart! Jag trivs sa galet bra och ser verkligen fram emot nasta sportscamp. Men innan dess ser jag fram emot att hanga med coacherna och spela spel och flumma i vart fina hus.

Nar Miriam och jag idag i sallskap med Coach sa farval till en av gatukillarna, som han tagit hand om och som nu skulle flytta hem till sin familj, och tittade pa ett hus som han vill hyra for de andra killarnas skull kom tanken upploppande. Skulle man ma tanka kunna bo i Asella en period? Tal att tankas pa men kanns inte helt langt borta anda. Detta land ar hemma och numera aven denna stad. Jag trivs.