Maria

Da vi korde in pa compoundet i fredags fick jag en speciell kansla: en kansla av att komma hem, fast anda inte hem, lite skumt... typ som att komma till sommarstugan efter att man inte varit dar pa ett tag. Fast det var just inte sa lange sen vi lamnade Nakamte. Helt underbart att var atillbaka pa jobbet igen. Jag ar redan arbetsnarkoman... Att fa sta framfor klasserna och undervisa, att fa krama sma barn som har massa mil fran de som egentligen borde krama dem, att fa komma hem till eget hus pa kvallen och ga in i mitt fina rum med massa foton pa vaggarna - fantastiskt fint.
Emma och Sara ar ju har nu, och de trivs pa skolan (som alla andra..), Teckenspraket gar ratt bra och Benedicte och jag far stor hjalp i undervisandet. Vi har ju ratt ofta flera lektioner samtidigt och att vara fyra istallet for tva ar ju en viss skillnad. For tillfallet ar CBR i nagra av dkolan lokaler sa darfor har klasserna morgonbon var for sig. Idag var vi med och sjong och morgon ska jag "predika". Ska bli valdigt spannande och pa satt och vis skont att fa det gjort for eleverna haller pa att tjata ihjal sig om det. Lite bon ska jag val fa till ocksa, aven om det inte ar det lattaste pa teckensprak.
Skona kvallar med fika och kortspel. Igar fick vi finmat hos Lotta och Dawit. Harom dan korde bajajkillen oss anda upp till garaget pa compoundet. Han var nog ratt nojd med att ha fyra gapskrattande vita tjejer i fordonet. Musik pa hogsta volym pa mobilen "No Jesus, no life" (om ni inte fattande gallopen sa ar det en ny version av "No woman, no cry") - harlig aktur. Ikvall ska det nog bli morotskaka.
Men forst lunch pa New generation och sen ett antal lektioner till. Kort inlagg men nu vet ni i alla fall att jag lever och frodas. Kanns harligt att kanna att man ar pa ratt plats. Dovskolan ar dar jag ska vara nu, jag bara kanner det.