Maria

Adventstid. Jag vantar nog mest pa att systern ska komma (tre veckor kvar nu bara!). Annars jobbar vi pa julstamningen. Fosta Advent firades storslaget tillsammans med massa ferengisar (inklusive Dawit, Eden och Job) hemma hos oss. Vi hade forberett varsta fikat (med hjalp av varldens snallaste Dawit) med nybakade lussebullar (tack mamma for saffran), schackrutor (tack igen mamma), farska apelsiner och givetvis svenska pepparkakor. Med adventsljusstake i fonstret, fyra ljus pa bordet, sypress och roda blommor i vas, nytillverkad rod lampskarm och sjalvklart julmusik i bakgrunden blev det hela riktigt mysigt och juligt. Gasterna njot och pratet holl full fart. Gott! I omgangar saknar jag julforberedelserna och adventsmyset hemma, men man kan ju inte fa allt. Fint adventsfirande blev det andock, och vi ska nog fortsatta att bjuda in till fika advent ut. Nasta vecka ar det de dova lararnas tur, inklusive Desalgen och en manad gamla Derartu. Igar var de pa besok pa skolan och jag fick bara runt pa underverket. Sa fantastiskt sot, men med de foraldrarna ar det just inte mycket att hapnas over.
Vad har annars hant sen sist? Jo, jag har sett min forsta etiopiska orm! Alldeles utanfor vart hus. Kanske en meter lang och svart. Jag tankte inte att den var sa stor (men blev sjalvklart livradd) men att doma pa alla andras reaktioner sa raknas det nog som hyfsat stort... Phil ar overtygad om att det var en baby black mamba. Jag har i vart fall letat genom hela huset (ja, Benne, aven bakom kylskapet) och den verkar ha forsvunnit ivag. Men varje gang jag oppnar toadorren eller satter ner fotterna pa golvet bredvid sangen ar jag overtygad om att ormen ska vara dar. Usch.
Lotta har akt hem till Sverige nu. Hon ar saknad av manga men framfor allt saklart av Dawit - vi far forsoka ta hand om honom sa gott vi kan. Benne och jag haller alltsa nu stallningarna som enda svenskarna i denna klassiska missionsstad. Det gar bra an sa lange...
Fem av eleverna har varit i Addis for att delta i The Great Ethiopian run. Forsta gangen bland annat tjugoariga (eller nat sant..) Misganu sag huvudstaden. Det roliga var utlatandet efter att de upprymda ikladda de grona T-shirtarna sprungit in pa skolomradet for att visa upp sig for alla - forst sa de ju att allt hade varit bra och kul och sa, men sen kom det fram "bussen skumpade och va helt galet trakig, Addis var stort och fult, massa folk overallt och fullt med avgaser. Jag saknade Nakamte och mina dova vanner". Lite trakig resume pa sitt satt men anda bra att de trivs med livet har.
Misganu lyser upp tillvaron har. Som haromdan nar jag forsokte losa ett gral mellan nagra av de aldre eleverna och det helt plotsligt sticker in ett huvud genom fonstret bakom mig och nan biter mig i armen - Misganu saklart - " Jag saknade Maria, ville bara leka lite"... Underbart.
I osdags upptackte vi att taxina slutar ga vid 20.15. Vi hade atit middag hos Phil och fick betala dyr contract taxi for att kunna komma hem. Men gott var det.
Annars kampar trean och jag pa med engelskan. Forra veckan hade vi extra "laxhjalp" efter skoltid och omprovet gick faktiskt hyfsat bra. Jag ar nu ansvarig for deras betyg vilket kanns ratt laskigt. Men jag gor sa gott jag kan och kor efter principen att det ar battre att de faktiskt lar sig det de lar sig ordentligt an att vi hinner genom hela boken utan att de fattar nat. Men de ar sa sota och kampar pa. Det ar inte latt for dem med ett sa annorlunda sprak.
I fredags var det helt ovantat muslimsk helgdag sa alla var lediga och vi spenderade hela dagen hemma - tvatta, baka och stada och sant nyttigt blev gjort. Efter en vilodag tyckte jag det blev for mycket med en till sa i lordags gav jag mig ut pa stan och hjalpte Kevin och ganget pa Bethel dar de har aktiviteter for foraldralosa barn varje lordag. Kul och intressant. Vi lekte bla Kaptenen kommer. Sen en svang till skolan, mer an en dag i strack kan man ju inte va dar ifran...
Igar var en lang och intensiv dag. Jag kom inte hem till Benne forran klockan var over atta och hon stod orolig i dorrn och vantade pa mig. Men for alla som borjar formulera formaningstal sa var jag inte ensam. Dawit kom till skolan for att hamta barn till skoaffaren. Jag hjalpte till och vi klarade av kopa skor till arskurs 0-4. Pa torsdag ska vi ta resten. Underbart att fa vara med och hjalpa till och fa se dela deras gladje och tacksamhet. Under skoltid delade jag ut horapparatsbatterier i alla klasser och till min gladje sag jag idag fler barn an pa lange anvanda dem. Dumt att de bara ligger och samlar damm. Om tva mander kommer ett gang fran England och tillverkar nya till dem som inga har.
Trots viss svenskjullangtan har jag det bra och trivs med tillvaron. Sen huset blev julpyntat och jag fatt upp alla foton pa vaggarna i mitt rum kanns det annu mer hemma (och efter att alla gasterna forundrats over hur fint vi har det (med kyl och allt..) kanns det annu battre). Igar borjade det helt plotsligt dunderregna och idag har det kommit en rejal skur till - konstigt den har tiden pa aret och tragiskt for bonderna som inte hunnit pa in teffen... Sjalv tycker jag det ar bra sa lange jag ar inomhus...
Benedicte klagar over mitt sprakbruk, hon pastar att jag har ett foraldrat ordforrad. Det tycker inte jag. Ni far ta det som det ar.
En tredjedel av tiden avklarad, det har gatt bade fort och langsamt. Vardag har vi och det ar bra, trivs gor vi och det ar ju annu battre. Ingen sol ute nu men hemma vantar julljusen.