Etiopien 15-16

Bland mina bilder på datorn vimlar det av mappar under namnet "Etiopien" och sen diverse olika årtal och årtalskombinationer, de senaste åren har jag ju varit nere flera gånger om året så då blir det ännu snurrigare i sorteringen. I viket fall har jag nu gått igenom mappen som heter "Etiopien 15-16" och alltså innehåller alla bilder från det senaste läsåret då jag jobbade i Addis Abeba. Det var ett väldigt innehållsrikt år med både djupa dalar och höga toppar. Jag ska göra ett försök att skildra året i bilder och text, men för att det ändå ska bli ett hyfsat överskådligt inlägg blir det inga djupare reflektioner.
Addis Abeba, staden som har allt
 
Jobbet och kollegorna
Den 10 augusti 2015 började jag jobba som lärare på Swedish Community School i Addis Abeba, min första tjänst som lärare. De första veckorna bestod av teachers' training och planering för läsåret. Jag hamnade i årskurs ett med min kollega Menbi och fick ansvar för matte, no och svenska. Kollegiet under året va fantastiskt och absolut det bästa med jobbet, det och mina elever då som vann mitt hjärta totalt. Ledningen och ordningen på skolan var mer av det ostrukturerade och stundtals kaosiga slaget och det som drog ner hela året. Mer om mina upplevelser som lärare kommer i ett separat inlägg. Summa sumarum; utmanande, lärorikt, fritt, tufft, spännande och roligt.
En stor del av lärargänget utanför skolan
Min klass på Born free i slutet på vårterminen
Avslutande tur till Debre Zeit för skolpersonalen
Menbi i mitten, min mesta kollega
Det sedvanliga fikahänget efter jobbet
Sveriges nationaldag firades på svenska ambassaden
 
Kombosarna
Jag hade en fantastisk tur när jag pusslades ihop med mina kombos Felicia och Helena, hade ju kunnat sluta hur som helst men jag fann mig väl tillrätta med dessa båda fina människor. Felicia stod för konstant musik, nedladdning av One tree hill, daglig popcorndistrubution, oändliga skratt, knäppa hundbilder på fb, sena utekvällar och inte minst många långa analyserande samtal om livet. Vi va lika i mycket och minst lika mycket olika i annat. Helena stod för matlagningen, bakandet, hemtrevligheten, råd i alla oändliga svårigheter för mig som oerfaren lärare, förtjusning i landet och många fina långa samtal om livet även hon. Vi va också lika i mycket och olika i mycket annat. Jag är i alla fall väldigt tacksam för att ha fått lära känna dem båda två, de har fått torka mina tårar och dela mina skratt. Vi levde verkligen ihop. Och på våningen under bodde Jessica och Engla som var och varannan dag även de hängde uppe hos oss och delade vår vardag. Under hösten delade även Miriam vårt liv på skolan, och Benedicte och Desta var trogna besökare i vår fina fyra.
Jag och Felicia på utflykt till Entottoberget
Julaftonshäng i vår lägenhet
 
Det sociala livet
Förutom jobb och kombos hade jag ju lyxigt nog ett redan från början ett socialt nätverk i stan. Ett gäng döva före detta elever från Nakamte (och Hosaina) med Samuel i spetsen. Bingham-Elise, Scout-Henok, Mekanissa-Bereket, Nakamte-Eden, folket på Gullale och såklart alla svenskar med kopplingar till Efs och Elm. Att åka till Etiopien innebär inte att börja om, det är att komma tillbaka och alla vänner som fanns redan sen tidigare betydde otroligt mycket för mig. Sen tillkom ju efter hand alla kollegor och vänner via dem och andra svenskar och deras vänner och så vidare och så vidare. Jag led ingen stor social nöd. Något av det viktigaste för mig blev de svenska missionärerna som fick vara min familj för ett år, som jag fick fira högtider med och som fanns där för mig när jag som bäst behövde det. Min församling i IEC betydde också mycket och alla kristna sammanhang som jag fick vara en del av, det är en stor fördel att vara kristen och så självklart ha familjer världen över. 
Missionärshäng på Entotto
 Utflykt med bästa familjen Thornell
En av alla tusen festivaler mer kollegor och vänner
Hecorhäng tvärs över grusvägen
 Brudtärna på fina Edens bröllop
Promenad med May, Mikalea och Oscar på Entotto
Bornfree-utflykt
Häng med Miriam och hennes sheromedakids
Första utekvällen med kollegorna, Felicia och Shewit
 Hash med bästa vännen Martha
 
Landsbygdsflykterna
Även utanför Addis hade jag ju mina tillhåll och platser att fly till när addisluften blev för trång och hela jag bara ville bort från vardagen och in i den verkliga etiopiska vardagen på landet omgiven av gamla trogna vänner. Asella var flera helgers utflyktsmål och under våren lyckades jag få till inte mindre än tre turer till Nakamte. Etiopien utan röda dammiga vägar kantade med acasia och kaffeceremonier i mörka trånga hyddor, det är inte det Etiopien jag fastnat för. Desta, Efraim, Misganu, Diribe och gängen, utan dem vet jag just inte om jag skulle ha så många visum i mitt pass.
Vackra röda jorden till grönskan i naturliga Kersa
Fina bröderna Desta och Duresa
Häng med sportscampsvänner i Asella
På besök på gamla dövskolan i Nakamte
Lek och prat hos Derartu med familj
Min favoritfamilj i Asella
 
Svenskbesöken och resorna
Sen så hade jag ju inte ont om besök hemifrån heller. Alla kanske inte kom enkom för min skull men jag passade på att ta vara på deras sällskap. Nästan så man kan tycka att jag blev bortskämd med svensk ost och knäckebröd och bregott och sådana varor som aldrig saknades på mina hyllor i köket. Får ändå säga att något med det bästa med att få besök är att man har människor omkring sig när man kommer hem som vet vad man pratar om och som förstår lite mer vad man saknar, men såklart bara att komma bort från vardagen och få umgås med folk som man känt sen länge och som vet vem man är även utanför svenskaskolanbubblan, det betydde oerhört mycket. Tack alla ni som kom!
 
Mamma och pappa med grupp dök upp lagom till höstlovet, så jag åkte med dem till Wenchi, Ambo, Arba Minch, Awassa, Bale och Langano. Mycket buss, vacker natur och trevligt sällskap.
 
Till jul fylldes lägenheten till bredden och Helena och jag fick lägga schema för alla som skulle passas in i rummen, till vår stora glädje. Det blev guidning i Addis, häng i Asella och en tur ner till Wondo Genet och Awassa i följande tjejers fina sällskap.
 
En knapp vecka efter att julbesöket lämnat kom Sara och Jonatan ner. Vi chillade mest i Addis, åt god mat och spelade spel. En lyxhelg i Debre Zeit blev det också, med bad och sol och podddar och spel och popcorn.
 
Då sportlovet nalkades kom Johan ner på besök. Vi gjorde de klassiska Addisrundorna och tog oss också en sväng ner till Asella, Awash och Debre Zeit. 
'
 
 
Mitt mest långvariga besök, Kalle, dök upp en vecka före den etiopiska påsken och stannade i nära tre veckor. Vi hann också den längsta och mest magiska resan upp till Simien mountains, se tidigare inlägg.
 
 
Precis lagom till at jag avslutade mitt jobb på svenska skolan var det dags för Benedicte och Desta att gifta sig (och det bröllopet förtjänar ett eget blogginlägg..) och således kom en hel drös av gäster från Sverige. Maria passade på att komma ner till mig några dagar extra. Cecilia passade på att göra Addis med mig mina sista dagar i landet.

Kommentarer
Postat av: Amanda Jona [SPONTAN]

Vilken upplevelse!

2016-09-19 @ 05:03:49
URL: http://spontan.blogg.se
Postat av: Frida

Fint att läsa och se! Har varit härligt att få dela året med dig. Etiopien och vi saknar dig!

2016-09-19 @ 13:48:09
URL: http://https://aammin.wordpress.com/
Postat av: Elin Sharew

Vilket fint inlägg! Så värt att få se tillbaka på bra grejer, kanske särskilt när Sverigehösten blir kallare och längtan blir större.

2016-09-21 @ 20:54:35
URL: http://www.maytember.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0