en hit
Två systrar. Två interrailkort. Två ryggsäckar.
Tio lediga dagar. Fem huvudstäder.
Sol. Turkisk mat. Baklavi. Pappas kollegas frus kusins barn. Bergig landsbygd. Glass.
Konstant prat och fnitter. En solklar hit.
nya äventyr
På väg mot nya äventyr
utan korridorare
Som ett nystan utan garn,
som en leksak utan barn.
Som ett ångtåg utan lok,
Som ett ångtåg utan lok,
som en bokstav utan bok.
Som en tomte utan skägg,
som en höna utan ägg.
Är en korridor utan korridorare
bra humor
På sistone har jag fått höra flera gånger om att jag har bra humor. Oftast har komplimangen kommit efter att undertecknad brustit ut i ett klingande gapskratt åt något den kommenterande personen ifråga yttrat. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det. Men jag tänker att det är bra om folk får känna att det finns någon som uppskattar deras skämt, och själv får jag ju skratta.
vad jag längtar efter
Djupt försjunken i tentaplugget snurrar teorier om citronsyracykeln, intermolekylära krafter och elektronvågor runt så man blir smått yr. Men mitt i allt lyfter sig blicken upp på mina väggar som (såklart) är täckta av bilder från det land jag bär en ständig längtan till. Etiopien.
Bara tjugotre dagar kvar tills vi ses igen.
Och det här är vad jag längtar till:
Men innan dess en tenta och tre inlämningar, examensfest och en tiodagars tågluff med lillasyster!!
Livet är nästan för bra.
