Maria

De forsta julfirandena ar overstokade. Nu gar livet pa som vanligt pa dovskolan igen. Dock med tva stoora skillnader - Sara och Emma.
I tisdags kom de sa antligen. Vi var klara med ferengijulplanerandet och var hemma hos Frits for att hamta rosmarin till julmaten da Sara ringde och sa att de va i Nakamte. Vi sprang typ till skolan for att hinna fore dem och dar jagade vi upp barnen sa vi alla stod dar och hoppade jublande glada da minibussen korde in pa compoundet. Sa galet roligt! Halsade pa alla barnen och blev kvar alldeles for lange. Sen akte vi hem och stuvade in all julmat och jugodis i kylskapet - helt proppfullt blev det, en underbar syn. Prat saklart och skratt hela natten. Pa onsdagmorgon akte vi vasterut till Aira. Vilket fint stalle! Och vi fick ett alldeles eget lyxhus. Det var det finaste och svenskaste hem jag sett i Afrika. Lyx. Maten vantade pa oss och sen satt vi pa lyxverandan och spelade kort och fikade hela eftermiddagen. Sa galet lyxigt att fa allt serverat. Tillochmed lyxtacke i mitt privata rum. Fint. Julafton. Efter att for forsta ganget i mitt liv klatt en julgran gick en runda pa compoundet och besokte sjukhuset och sjukskoterskeskolan. Riktigt fint och valskott sjukhus. Mitt ute pa landet och anda sa hog niva. Saklart med "en av varldens basta kirurger" som Erik sjalv beskriver sig (men sa sager han sjalv att man maste ljuga for att gora en sann historia trovardig..), for ovrigt sa skulle han latt varit ett helgon om han inte gift sig och det varsta han vet ar rorelsesanger och korer som sjunger gospel fast de inte kan - galet rolig filur den dar Erik, pratar non stop och bara stror skamt om sig sa alla sitter dubbelvikta av skratt. Atminstone vi lattroade svenska flickor. Senait ordnar och star i och gor sitt basta pa att halla ordning pa gubben, och ratt bra gar det anda. Julbord med alla masten avnjots i sallskap med en skock tyskar sa spraken skiftade i vanig missionarssallskapsordning. Harligt. Efter pepparkaksbak och julgodistillverkning inne i vart lilla hus var det dags for kvallsmat efter vilken vi sjong tyska julsanger for full hals och laste julevangeliet. Julgodis och mys tillsammans med alla de andra. Och da kvallen blivit sen hade vi lite julklappsoppning inne hos oss. En fin jul aven om den inte kandes riktigt julig. Men bra. I fredags akte vi fran Aira for att hinna till julfirandet i Nakamte. Lussebullsbak och matlagning innan vi tog taxi till Frits och Kevins lya. Dar samlades efterhand alla ferengisar och vi fick en riktigt trevlig kvall. Mycket god mat och kakor, lek och musik i munter stamning. Gott.
I helgen har vi umgatts med vara dova vanner. I lordags hangde vi pa skolan hela dan och igar var vi hemma hos Adanesh och Desalegn. Lilla Derartu ska dopas nasta torsdag, pa juldagen. Som alltid underbart roligt att halsa pa den fina lilla familjen. Vi skrattade at Desalegns historier fran nar han var i Finland och akte skidor och pilkade fisk - sa galet rolig ar han. Vi hade systrarna Meskeren, Martha och Lelise med oss dit. Pa kvallen at vi risgrynsgrot och sen var det gloggdags och vi at upp de sista julgotterna. Dawit kom en svang och delade julstamningen. Trakigt att han aker snart men saklart bra for honom och Lotta.
Pa fredag aker vi till Addis for att hanga och hamta upp Jenny som kommer pa sondag. Sa galet roligt att Jenny kommer! Vi blir ju ett helt gang svenskar har:) Och barnen forundras over hur manga svenskar som kommer och hur mycket alla tycker om dova. "Svenskarna ar sa kloka och svara som kommer hela tiden, etiopierna ar lata". De sager sa mycket roligt hela tiden. Forresten ser Sara och jag likadana ut, det ar bara nasorna som skiljer oss at. Och Emma ser ut som en kines. Man har aldrig trakigt dar, fina barn.

Snart ar det jul, galet snart... Vi ska fira julafton i Aira och sen dan efter tillsammans med ovriga ferengisar i Nakamte, en tredje julfirning pa habashajulen om tva veckor. Gott. Jag har beskrivit vart julfirande for barnen typ sa har: vi ska ata massa mat och kakor, leka lekar och prata i tva hela dagar, och sen kommer jag tillbaka tjock.
Helgen gick helt i treckenspakets tecken, jag tillochmed tanker pa teckensprak nu, vilket ar ganska annorlunda fran svenskan... I lordags gick jag till skolan lagom till att ata lunch med dem och sen chillade vi. Natoli och jag gick och hyrde tva filmer. Den forsta vi sag var Mamma Mia som jag fick oversatta till teckensprak, det gick bra fast sangerna fyller ju inte direkt nagon funktion i handlingen. De tyckte jag va smart som kunde sjunga med i sangerna direkt. Jag tillagade ocksa min forsta injera, det ar en konst faktiskt och min sag just inte riktigt ut som de brukar gora. Men oj vilken uppstandelse och uppmuntran jag fick. Pa kvallen bakade vi en tredje omgang lussebullar och spelade bohnanza. Det var Hannas sista kvall hos oss efter en vecka i stan, besok betyder valdigt mycket har marker man, liksom livar upp allt. Och nu ska vi ha besok i en hel manad! 
Idag lyckades for forsta gangen samtliga i trean fa godkant pa mitt engelskprov. Det kandes bra aven om vissa nog mest hade tur. Jag vill ju inte att de ska bli underkanda vid terminsslutet och har gare man enbart pa provresultat. Pa tal om engelska sa upptackte vi igar att de tva "fejkdova" i forskoleklassen kan mer engelska an den nya lararen pa skolan. Helt utan provokation sa Gemechew igar "Good morning ferengi" och sen kom det fram en hel del till, men de skams nog lite for det for de vagrar prata mer. Jag kom pa den fina iden att lara dem svenska, men det var visst for svart... Min amarinja gar ytterst langsamt framat. Jag forsoker lara mig fidelerna men det ar da inte det lattaste, jag kan de flesta pa teckensprak sa det ar via det jag lar mig. Det ar tur att barnen ar lattimponerade for annars hade jag nog gett upp.
Om nagra timmar kommer Sara och Emma hit. Jag pratade med dem i telefon innan och hittills hade allt gatt bra. Nu ska de bara aka de dryga milen hit och sen vantar forvantansfulla barn pa skolan, sjalvklart ska de raka vagen dit. Men forst ska vi ha ferengimote och planera juldagsfirandet, vi tanker satsa pa att paxa kakbaket, kanns mest som var grej. 
Godjulonskningar till er alla! Hort att Sverige ar fullt av sno, gott for er... Har har det brojat nan konstig miniregntid sa vadret ar inte alls pa topp, fast man slipper svettas lika mycket. Huset ar julfint, med julkakor och adventsljus pa bordet, och det ar bara att vanta in julgasterna. Sen blir det lajbans pa skolan och ja livet gar pa som vanligt. God Jul.

En sak som jag tankt pa som ar ganska trakig. Det som en gang var det jag tyckte var det basta med Etiopien har nu gatt och blvit typ det varsta - dvs alla frimodiga utatriktade manniskor. Innan tyckte jag det var fantastiskt att alla ville prata med en och att alla var sa positiva och trevliga hela tiden. Den synen har dock tragiskt nog forandats ordentligt och alla manniskor som vill prata med en hela tiden ar numera det jag stor mig mest pa. Trakigt men sant. Och sarskilt positiva ar de da inte alltid. Som ett galet exempel: Haromdan var jag pa vag gaende till skolan, da jag av nan anledning vander mig om star en pojke i tioarsaldern en meter bakom mig med en yxa i hogsta hugg... normalt?

Nasta vecka ar det jul, helt galet. Och har gar man omkring och svettas i solgasset... Men aldrig har jag lyssnat pa mer julmusik och bakat fler lussekatter... Det var ju Lucia i Helgen och det firades pa traditionsenligt satt, med undantag for sjalva luciagaendet. Jul ska firas forst pa sveskt vis i Aira och sen pa nat blandferengisatt tillsammans med ovriga vitingar i stan - najs!


Vi ar forresten viktiga, enligt vissa i alla fall. Haromdan korde namligen presidenten for hela Mekane Yesus kyrkan forbi oss. Och nar han sen korde tillbaka igen stannade han bilen och gick ur for att halsa pa oss. "Jag har hort att ni jobbar pa dvskolan. jag ar presidenten.. osv". Gott.

I lordags var Sinke och Meskerem hemma hos oss pa fika. Sa det var tjejsnack for hela slanten. Killar saklart och framtidsplaner. Gott. Teckenspraket flyter pa...

Om en vecka kommer sa antligen lillasyster!! och Emma! och sen Jenny! Mycket att se fram emot...

Vilken fin helg vi har haft. Vi har inte behovt lamna compoundet men har anda fatt traffa alla var fina dova vanner. Underbart!
Lordagen borjade chill. Benne sov som vanligt lange och innan hon vakna hann jag ata frukost i lugn och ro med nagra nya svenska tidningar som sallskap. Och mitt broderi. Nydushad satt jag dar i solen och njot av var vackra tradgard med julstjarnetradet i centrum. Nar Benne varit upp ett tag kom Job pa besok och vi ovade pa "Glad dig du varld" pa svenska. Sen gick vi over till Dawit for att ga igenom dagens program. Klockan tva anlande alla dovbarnen med skavande fotter, smart att ga sa langt i de nya harda skorna... Varsta festen. Program med andakt da Dawit predikade med Abraham som tolk. Korsang. Dramatisering av Esters liv, sa galet bra aktorer de ar (och det roligaste var nastan att det var Misganu och Birale som hittade varann, helt ratt:)) Sen en liten skamtsketch. Lekar och sen det som alla vanat pa - maten. Allt kott. Vansinnigt gott var det. Ni skulle sett lillkillens ogon da han sag all den mat som lades upp pa hans tallrik. Han at och at men till slut sa det faktiskt stopp och da hade han matt daligt ett bra tag och magen stod ut som aldrig forr, stackars liten. Efter te och kakor var det dags for barnen att marchera hem. Gladje, gemenskap och skratt. En underbar dag. Tack Lotta och Dawit! Dagen avslutades med musik och broderi hemma pa egna rummet.
Sondag da: borjade lika chill. En svang ner till kyrkan pa compoundet dar "galla tacke Jesus" sjongs. Sen en fotorunda pa compoundet. Tvatt och stad avklarades innan det var dags att fixa iordning efter dagens adventsfika. Sent som i vanlig etiopisk anda kom sa smaningom forst Adanesh och Desalegn med lilla Derartu (med en pase agg till oss, gott da tomater och agg ar typ det anda vi komsumerar, men det gar det at rikligt av...) och sen Fitsum och Ejigeyeu. Glada frimodiga skratt runt bordet med de tva brinnande ljusen pa. Kakor och kaffe (vatten for lilla mig). Rundvisning i vart fina hus och omgivning. Prat prat prat. Underbara manniskor. De lever verkligen. Da de gatt blev det tyst (!) och tomt. Vi fyllde tomheten med julmusik pa hogsta volym och sasmaningom julgrot och pepparkakor. Julfilm (den otroligt overskattade Love actually). Och sen broderi i var sitt rum, tva sma gamla tanter ar vi.
Idag har forskoleklassen lyst upp skolan. Sa otroligt sota de ar. Lilla forvirrade sotaste lillkillen som upprepar sant och ratt hela tiden. Da lilltjejen (lika sot och charmig hon) tyckte att jag skrivit fel pa svenska rattade lillkillen henne, "helt ratt ar det, det ar sant". Sa fina. Och mina sma fejkdova Abebe och Gemechew, och Lamasa och alla de andra. Fina hela hogen. Alskar dem.

Imorgon smaller det. Stort party pa colleget for alla pa dovskolan. Dawit star som vard och det kommer bli arets hojdpunkt. Ett litet minus att lararna ska vara med men kul blir det bergis anda. Tre far ska slaktas sa det kommer bli kott i mangder - uppskattat.
Sjalv ar jag pa stralande humor. Kommer precis fran skolan och veckans fotbollsmatch. Jag skyller min lathet pa varmen och den ringa traningen. Men de havdar att jag ar ratt klok sa jag ar nojd. De fina barnen.
Igar avslutade vi skoinkopen och jag var bara lite irriterad pa Amante som stressade pa allt och barnen som inte blev nojda med nagot. Tacksamhet eftersokes. Och nojdhet, det basta att efterstrava.
Haromdan nar det regnade jarnet har i Nakamte sa Jembere en rolig kommentar: det ar for att det finns sa mycket trad i Nakamte som det regnar sa mycket har, traden drar ner vattnet. Det har vi lart oss pa naturkunskapen. Ojojoj, jag hoppas det bara ar Jembere som fatt det hela om bakfoten och att lararen faktiskt vet hur det hela fungerar. Jag forklarade i alla fall naturlagarna for honom och jag tror han forstod. Annars annu ett exempel pa kvaliten pa Etiopiens undervisning. Som att en person som haft all undervisning pa engelska i flera ar kan vara larare och fortfarande inte kunna mer an Hallo, how are you - I am fine, thank you. Galet. Da undrar man ju vad de lart sig... Och mina sma stackars treor... Som vi kampar. Idag hade vi prov igen och tragiskt nog var det bara tre stycken som klarade det... Ojoj, sa mer repitition och annu ett omprov. Suck. Men bara att ta nya tag.
Ikvall ar ryggen ar trott och det ska bli skont att komma hem till helgvilan. Och imorgon galler det alltsa..!

Adventstid. Jag vantar nog mest pa att systern ska komma (tre veckor kvar nu bara!). Annars jobbar vi pa julstamningen. Fosta Advent firades storslaget tillsammans med massa ferengisar (inklusive Dawit, Eden och Job) hemma hos oss. Vi hade forberett varsta fikat (med hjalp av varldens snallaste Dawit) med nybakade lussebullar (tack mamma for saffran), schackrutor (tack igen mamma), farska apelsiner och givetvis svenska pepparkakor. Med adventsljusstake i fonstret, fyra ljus pa bordet, sypress och roda blommor i vas, nytillverkad rod lampskarm och sjalvklart julmusik i bakgrunden blev det hela riktigt mysigt och juligt. Gasterna njot och pratet holl full fart. Gott! I omgangar saknar jag julforberedelserna och adventsmyset hemma, men man kan ju inte fa allt. Fint adventsfirande blev det andock, och vi ska nog fortsatta att bjuda in till fika advent ut. Nasta vecka ar det de dova lararnas tur, inklusive Desalgen och en manad gamla Derartu. Igar var de pa besok pa skolan och jag fick bara runt pa underverket. Sa fantastiskt sot, men med de foraldrarna ar det just inte mycket att hapnas over.
Vad har annars hant sen sist? Jo, jag har sett min forsta etiopiska orm! Alldeles utanfor vart hus. Kanske en meter lang och svart. Jag tankte inte att den var sa stor (men blev sjalvklart livradd) men att doma pa alla andras reaktioner sa raknas det nog som hyfsat stort... Phil ar overtygad om att det var en baby black mamba. Jag har i vart fall letat genom hela huset (ja, Benne, aven bakom kylskapet) och den verkar ha forsvunnit ivag. Men varje gang jag oppnar toadorren eller satter ner fotterna pa golvet bredvid sangen ar jag overtygad om att ormen ska vara dar. Usch.
Lotta har akt hem till Sverige nu. Hon ar saknad av manga men framfor allt saklart av Dawit - vi far forsoka ta hand om honom sa gott vi kan. Benne och jag haller alltsa nu stallningarna som enda svenskarna i denna klassiska missionsstad. Det gar bra an sa lange...
Fem av eleverna har varit i Addis for att delta i The Great Ethiopian run. Forsta gangen bland annat tjugoariga (eller nat sant..) Misganu sag huvudstaden. Det roliga var utlatandet efter att de upprymda ikladda de grona T-shirtarna sprungit in pa skolomradet for att visa upp sig for alla - forst sa de ju att allt hade varit bra och kul och sa, men sen kom det fram "bussen skumpade och va helt galet trakig, Addis var stort och fult, massa folk overallt och fullt med avgaser. Jag saknade Nakamte och mina dova vanner". Lite trakig resume pa sitt satt men anda bra att de trivs med livet har.
Misganu lyser upp tillvaron har. Som haromdan nar jag forsokte losa ett gral mellan nagra av de aldre eleverna och det helt plotsligt sticker in ett huvud genom fonstret bakom mig och nan biter mig i armen - Misganu saklart - " Jag saknade Maria, ville bara leka lite"... Underbart.
I osdags upptackte vi att taxina slutar ga vid 20.15. Vi hade atit middag hos Phil och fick betala dyr contract taxi for att kunna komma hem. Men gott var det.
Annars kampar trean och jag pa med engelskan. Forra veckan hade vi extra "laxhjalp" efter skoltid och omprovet gick faktiskt hyfsat bra. Jag ar nu ansvarig for deras betyg vilket kanns ratt laskigt. Men jag gor sa gott jag kan och kor efter principen att det ar battre att de faktiskt lar sig det de lar sig ordentligt an att vi hinner genom hela boken utan att de fattar nat. Men de ar sa sota och kampar pa. Det ar inte latt for dem med ett sa annorlunda sprak.
I fredags var det helt ovantat muslimsk helgdag sa alla var lediga och vi spenderade hela dagen hemma - tvatta, baka och stada och sant nyttigt blev gjort. Efter en vilodag tyckte jag det blev for mycket med en till sa i lordags gav jag mig ut pa stan och hjalpte Kevin och ganget pa Bethel dar de har aktiviteter for foraldralosa barn varje lordag. Kul och intressant. Vi lekte bla Kaptenen kommer. Sen en svang till skolan, mer an en dag i strack kan man ju inte va dar ifran...
Igar var en lang och intensiv dag. Jag kom inte hem till Benne forran klockan var over atta och hon stod orolig i dorrn och vantade pa mig. Men for alla som borjar formulera formaningstal sa var jag inte ensam. Dawit kom till skolan for att hamta barn till skoaffaren. Jag hjalpte till och vi klarade av kopa skor till arskurs 0-4. Pa torsdag ska vi ta resten. Underbart att fa vara med och hjalpa till och fa se dela deras gladje och tacksamhet. Under skoltid delade jag ut horapparatsbatterier i alla klasser och till min gladje sag jag idag fler barn an pa lange anvanda dem. Dumt att de bara ligger och samlar damm. Om tva mander kommer ett gang fran England och tillverkar nya till dem som inga har.
Trots viss svenskjullangtan har jag det bra och trivs med tillvaron. Sen huset blev julpyntat och jag fatt upp alla foton pa vaggarna i mitt rum kanns det annu mer hemma (och efter att alla gasterna forundrats over hur fint vi har det (med kyl och allt..) kanns det annu battre). Igar borjade det helt plotsligt dunderregna och idag har det kommit en rejal skur till - konstigt den har tiden pa aret och tragiskt for bonderna som inte hunnit pa in teffen... Sjalv tycker jag det ar bra sa lange jag ar inomhus...
Benedicte klagar over mitt sprakbruk, hon pastar att jag har ett foraldrat ordforrad. Det tycker inte jag. Ni far ta det som det ar.
En tredjedel av tiden avklarad, det har gatt bade fort och langsamt. Vardag har vi och det ar bra, trivs gor vi och det ar ju annu battre. Ingen sol ute nu men hemma vantar julljusen.