Maria

Det känns lite som de bästa dagarna på året redan har varit. För vad ska kunna slå de oslagbara dagarna vi hade i Nakamte? De hade allt man kan önska sig. Vänner, sol, glädje och kärlek. Kramar och skratt. Efter Nakamte åkte vi till Hosaina. och fick fantastiskt fina dagar även där. Döva etiopier är nog de finaste människor man kan hitta. Så lätta att lära känna och älska. Man säger bara hej och sen kramas man.

Sista dagen i Hosaina gick vi på utflykt med några av de äldsta eleverna. De hade gjort upp värsta fina programmet och planerat andakt och lekar. Benne och jag introducerade hyena och varg (tyrannosaurius rex och lille pip eller ynk och varg eller vad man nu vill kalla den för), sen låg vi dubbelvikta och skrattade åt ständigt spexande Degefa och Daniel som då aldrig gör en besviken. Lekens omdöme: mycket mycket vacker. Ännu ett jobbigt adjö senare tog vi buss till Addis och senare samma dag satt jag på flygplatsen för avfärd norrut.

Avskedets smärta mildrades dock av att jag kunde säga "vi ses snart igen", då jag vänder åter i slutet på februari. Ändå fint att komma hem igen. Trots isande kyla var det gött att sova i sin egen rena säng efter att ha pratat med Jenny i telefon och hängt på lillasysters korridor. Hemma där och hemma här. Alltid lika klyvande.