Maria

Vi var såklart pepp! Även om Sara lyckats få en panikstart på det hela då hon upptäckte att den verkliga tiden inte riktigt stämde överens med hennes egen.. Men det gick fint och vi fick nytta av våra marginaler. Vi hann shoppa och spela tärning innan flyget lyfte och vi började planera våra resdagar. Väl framme försökte vi vara smarta och ta en vanlig buss istället för flygbussen men det gick stöpet och vi fick vänat in en chaufför som tillät vår stora väska. I mörkret åkte vi in mot centrum och slogs av den avckra staden med dess kullersten i olika mönster, de immponerande gatorna som kantades av välskötta plantager och vattenspel.

     
Visst visste vi att vårt hotell skulle ligga centralt men ändå blev vi förvånade när vi befann oss mitt i mitten, i det så kallade navet Rossio. Gick vi några steg ut på torget kunde vi se hissen, karmeliterkyrkan, triumfbågen och slottet. Vi var nöjda.


Första dagen slogs vi av dimma och inte alls den värme vi hoppats på, så det blev att vända direkt in på hotellet och ta på tjocktröja och leggings. Allt efter att timmarna gick lyckades solen mota bort molnen och vi kunde ta av oss de yttersta lagren kläder och njöt av att känna våra vita ansikten värmas.

   
Vi beslöt oss för att gå den långa vägen till Belém, utan karta då förståss, det är för amatörer.. Vi snirklade oss genom återvändsgränder och backar ner mot vattnet. På vägen kunde vi njuta av vackra hus smyckade med kakel.
  

Dagens största mål var klostret, en minst sagt pampig byggnad.  

   

Belém bjöd även på columbustorget med världskarta, ett upptäckarmonument och ett torn. Dagens promenad hade tagit så lång tid att det blev en liten kamp mot tiden, och även hungern. Vi åt lite nere vid havet och letade sen efter en lämplig spårvagn hemåt. Vi hoppade på första bästa och lyckligtvis visade den sig stanna helt nära vårt hotell och först då förstod vi hur centralt vi faktiskt bodde. Sara var sugen på pasta så vi letade runt i centrum för att hitta nåt av den varan, vilket visade sig inte var det lättaste.


Rutinerade efter en dag i staden beslöt vi att göra ett besök på världens näst största ocenarie under onsdagens förmiddag. Vi tog tunnelbanan ut och letade genom dimman oss ut till den märkliga byggnaden. I tre timmar umgicks vi med bamsesköldpaddor, hajar, rockor, sjöhästar, nemos, pingviner, plattfiskar, lysögonfiskar och alla möjliga olika arter som jag inte har en aning om vad de heter. Rekommenadationsvärd upplevelse.
När vi kom ut hade solen kommit fram och vi åt lunch på en solfylld terass.

  

Resten av dagen spenderades i Alfarma där vi gick runt i snirkliga gränder. Katedralens Sé besöktes liksom ett antal andra gamla kyrkor. Men toppen var nog glass på en kakelklädd terass där solen gassade och man hade utsikt över Alfarma tättstående hus med Tejo i bakgrunden. Den varma kvällen bjöd på fiskmiddag och en långpromenad på en vackert utsmyckad aveny, jag älskar att gå omkring på levande upplysta folkflyllda gator ljumna kvällar. 

 
Sista dagen tog vi igen de "måsten" vi missat, det pampiga comercicatorget med omkringliggande gamla palats och triumfbåge in mot stadens stora gågata. Sen tog vi oss upp i Alfarma igen för ett besök på det stora slottet. Där hade man utsikt över hela Lissabon och vi spatserade runt på slottskrönen och njöt av sol och den vackra vyn.
Det sista vi gjorde innan vi sprang till flygbussen var att fika makaroner på vårt torg, vi söp in den sista lissabonstämningen och fyllde oss med sol och liv.



Om jag är nöjd med resan? Så sjukt nöjd! men hur skulla det kunna bli nåt annat med världens bästa lillasyster i sällskap och en outforskad gammal stad att ta sig an.
Jag älskar verkligen att resa. Vill ha mer!