Maria

Om det är nån som har missat det så ägnar jag mig åt högst seriösa högskolestudier, närmare bestämt kristianstad högskolas lärarprogram. Jag ska bli fröken. Lära små söta barn att läsa och skriva och göra dem nyfikna på världen. Få prata med dem om allt mellan himmel och jord, och älska dem så som man automatiskt älskar alla barn. Jag ser fram emot att ha min egen klass och få lägga upp undervisningen som jag vill och stå framför kunskapstörstande elever varje dag. (ser dock inte lika mycket fram emot all föräldrahantering, det stora ansvaret att lägga grunden för elevernas utbildning och allt pappersarbete). Men innan jag är där har jag tre års studier kvar. Förra året hann vi gå genom au1, svenska, matte, engelska, musik, idrott, drama och bild. Nu är det naturvetenskap som gäller. Vi har tre snurriga tanter som verkar tro att bästa sättet att utbilda oss till lärare för låg- och mellanstadieelever är att själva lägga undervisningen på den nivån så vi får känna på hur det är. Denna undervisningsmetod resulterar i att vi får leka fåglar och springa omkring i skogen och plocka frön och gömma bakom träd medan andra agerar hökar och pjettar "de mindre fåglarna" - rollspel kallas det och är en av alla kreativa undervisningsmetoder vi ska utsätta våra framtida elever för. För några veckor sen var vi ute i skogen en hel dag och letade löv och plockade gråsuggor, mycket givande. Man fick i alla fall pröva sina regnkläder då det var ihållande nederbörd. Och att se vår överengagerade lärare rota daggmaskar och överlycklig visa upp dem för oss var ändå värt hela dagen. En eftermiddag ägnade vi åt att tillverka blommor av piprensare, filt och pärlor. En annan studerade vi blommor och igår eldade vi löv. Högst varierad underivsning. Men jag kan bara inte rå för att jag saknar de klassiska "tråkiga" föreläsningarna från förra året där man bara sitter tyst och antecknar lyssnandes till någon som håller sig över mellanstadienivå. Åndå, trots att jag kan låta negativ, tycker jag på nåt sätt att vår utbildning är bra. Om inte annat så väger de intressanta kemi- och fysikböckerna lätt upp lektionerna. De får mig att vilja undersöka och ifrågasätta allt, precis så som jag hoppas kunna engagera mina elever i framtiden.

Avslutningsvis ska ni få några citat av mina lärare, avlyssnade då jag häromdagen tjuvlyssnade på dem i väntan på bussen:
"mina gråsuggor har rymt. städerskan kom i morse och sa att de var överallt så jag har lagt ut lite fuktigt papper för att samla ihop dem"
"tur att både min man och jag är fysiker, vi förstår varandra"
"jag förstår inte, det är inte en enda av mina vandrande pinnar som har alla ben kvar"
De är ändå dina engagerade små damer.