korriodorsliv

Jag trivs på min korridor. Vill börja med att säga det en dag som idag, då det faktiskt känns så. Jag har varit hemma mycket på sistone, börjat lite med att plugga hemma mellan varven och även spenderat en del helgdagar här. Mycket för att jag trivs så bra på mitt rum, för att jag har ett piano att varva plugget med och för att jag har en skön soffa som man kan sitta i under en filt och titta på film eller prata med en kompis till tända ljus. Frukostarna de senaste helgerna har inte varit nåt att klaga på heller - till osskidor med eller mindre stora delar av korridorsfolket representerade. Men det bästa - människorna, såklart. Vänner som jag lärt känna bättre och bättre de senaste halvåret. Som gör mina dagar med muntra hejanden i köket (som jag för övrigt inte är det minsta rädd för att gå in i nuförtiden). Gustaf som rycker in när helst det kan behövas, om det så gäller att uppmuntra till mer sociala köksvanor som att byta proppar i ett mörkt rum. Och Cecilia - med smittande fotbollsentusiasm och delade mindre braiga manvanor, men framför allt med kvällsamtal om dagen och livet och allt det där som man behöver ha någon att prata med åtminstone nästan varje dag. Så tacksam att ha dig här.

Kommentarer
Postat av: Cecilia

Ja, utan våra kvällar hade ju korridoren inte alls varit särskilt bra! Det är tur att vi kan samtala om viktiga (men mest oviktiga (armbågar och sånt)) saker. I kväll kommer Louise och sover över, men i morgon är det nog dags för en pratstund igen hehe ;)

Svar: Lätt det bästa!! armbågar är icke att förringa;)
Maria

2014-02-24 @ 11:43:49
URL: http://cecilyeah.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0