Tillbaka

Tillbaka i vanligheten, i vardagen, i verkligheten. Tre veckor gick snabbt, alltför snabbt. Hade ni frågat mig hur det kändes att vara hemma i söndags hade ni troligen fått ett smått deprimerat svar i stil: "vadå hemma? jag vill tillbaka till mina barn, jag fattar inte hur jag kunde lämna dem igen, varför ska man va här i kylan och plugga meningslöst flum när man kan göra skillnad för hundratals fina barn?". Det första jag gjorde när jag kom hem var att kolla upp nya biljetter ner i april, och de ligger på knappt 5000! Jag är sjukt sugen på att åka ner och va med på Phil och Birales bröllop, fatta fest! Jag beklagade avståndet till etiopiens fina människor för en kompis och blev påmind om att det faktiskt finns fina människor även här i Sverige. Och under den senaste veckan har jag förstått att det verkligen gör det. Jag har underbara kompisar här i Lund och jag trivs faktiskt grymt bra, det är bara att man glömmer bort det ibland. Och så finns ju alltid Etiopien med all sin charm där och lockar flera hundratals mil iväg. Och att ha 150 barn som man älskar grymt mycket är svårt att glömma. Och jag vill inte glömma, jag vill bara kunna förena mina två världar i en.
Här kommer lite bilder från vår fantastiska resa. Vi har sett hur mycket som helst och träffat underbara människor - 200 mil "väg", sevärdheter av alla de slag, 350 döva elever, 3xjulfirande, mat, teckenspråk, natur, vänner.


En gammal grottkyrka på vägen ner mot Hosaina


Så härligt att träffa våra fina vänner och se hur bra de har det.






Utanför dörren när vi vaknade i Bale



Sof'omar. Coola grottor i vilka vi vadade i vatten och fladdermusskit




En rejäl middag för sex pers, 20 kronor


Sötaste fadderbarnet Derartu


Fina killar i "Örkelljunga lantmän"-kepsar


Sara med bästisen Kibirom




ovan: Julfirande på dövskolan i Nakamte

nedan: julfirande i Georgis i Addis



Typsikt etiopiskt landskap,
så oförstört, så naturligt, så vackert.

Etiopien har tagit en stor del av mitt hjärta, och jag har en stark känsla
av att jag aldrig kommer att få tillbaka det. Fast för alltid. 
Ett fantastiskt land.


Kommentarer
Postat av: Amanda e

Åh så fina bilder :) söta barn och söta systrar!

2011-01-23 @ 20:18:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0