Maria

Den lutherska kyrkans compound är inget dåligt ställe att hänga på, inte Entotto heller för den delen. Det är så gött att träffa vänner, alla svenskar som kommer hit blir automatiskt ens vänner oavsett ålder och intressen. Och allteftersom tiden går här på skolan blir lärarna och de andra på compoundet allt bättre vänner. Lätt att man ska komma hit och hälsa på varje gång man kommer till Addis! Som igår när jag hade avslutat mina klasser för dagen och det var dags för lunch. Alla andra lärare avlägsnade sig snabbt och kvar var bara Getasetegn och jag som antogs äta lunch tillsammans. Så hade det säkerligen också blivit om inte Chippo hade dykt upp utanför fönstret och vinkat ner mig till caféet. Så Getasetegn och jag gick ner dit och åt lunch. Efter lunchen var tanken att jag skulle öva lite flöjt med Andualem men han var lite försvunnen så det blev att Chippo och jag tog en juice på ett café tvärs över vägen i väntan på att Andualem skulle dyka upp. Det visade sig att han satt på samma café fast i ett annat rum så vi bestamde att vi skulle spela lite senare när han var klar. Jag fick vänta en liten stund på honom innan han kom springande, han springer typ alltid och verkar ha tusen saker igång hela tiden. Vi övade i vart fall ett tag och han vill absolut att jag ska spela på gudstjänsten i söndags men jag vet inte... Har ju lovat en annan lärare att komma till en annan kyrka så vi får se... Han är så galet grym på både gitarr och piano! så musikalisk att man nästan får mindervärdeskomplex... När vi övat ett tag kom Chippo in och spelade med oss och sen följde Andualem med mig hem till Entotto. Tanken var väl att han skulle få träffa Benedicte och hänga med oss ett tag men när vi kom hem var Benne inte där och ingen visste när hon skulle komma hem. Så jag var återigen utelåst utan mobil och fick underhålla Andualem alldeles själv. Fast helt ensam var jag inte utan jag fick en del hjälp av övriga svenskar på området. Särskilt Miriam blev han förtjust i och lyste upp varje gång hon kom in i rummet. Jag försökte vara lite etiopisk och visa mig från min gästfria sida och bjöd på allt vi hade, det vill säga te och kex. Och Andualem var så nöjd. Efter två timmar kom Benne hem och vi hängde ett tag till på Entotto innan vi gick ut och åt middag. Habasha-mat efter Andualems önskan. En riktig trevlig dag blev det, och en ny fantastisk vän rikare...
Idag har jag fikat med Senafekish och sen följde jag med Chippo, Lemlem, Fekadu och co till marknaden och handlade mat till lördagens jippo här i kyrkan. Hann precis tillbaka till de sista lektionerna, vilket var tur med tanke på att rektorn stod och såg sträng ut mot mig när jag kom tillbaka... han kommenterade att jag var lite sen häromdagen så nu får jag skärpa mig och komma i tid... Lektionerna går bra, idag riktigt bra till och med. Är ju lättare med de äldre klasserna där man kan få mer gensvar på sina frågor. Men det kompenserar de yngre barnen med sin blotta uppsyn så söta som de är. Så fort jag går över skolgården springer de fram till en och kramar om en så mycket så de andra lärarna ibland får komma och hjälpa mig att ta bort dem... Men söta det är de! Nu i eftermiddag ska Benne och jag åka till Hilton och ändra våra flygbiljetter till Zanzibar, vi ska åka i januari istället då vi ändå har jullov och dessutom kunde Miriam och David hänga på då och det förhöjer ju resan en hel del. Annars trivs jag bra här i Addis och längtar inte alls efter att åka tillbaka till Nakamte, men även den stan har sin tjusning och det ska bli kul att träffa Eden och Marta igen.
Det är så galet mycket enklare att få vänner här än i Sverige. Bara du går en sväng på stan eller sätter dig i en taxi så kommer folk fram och pratar med dig. Så väldans roligt! sociala etiopier är lätt landets största och bästa tillgång.